Cerro Alegre, Valparaiso, Chile

Tre mànader är sjukt länge om man tänker efter. Man hinner fà tusen nya vänner, man hinner fà dreads och tatueringar och man hinner verkligen se livet med andra ögon. Ganska klyschit men sant.

Jag sitter nu bland människor som alltid varit min familj men under denna resan bevisat att de verkligen är MIN familj. Jag har varit glad och de har skrattat med mig. Jag har varit sur och de har bràkat med mig. Jag har fallit.. hàrt..  och de har fàngat mig.

Min trogna vän Josefine har bevisat varför just hon är min trogna vän Josefine. 

Min familj hemma i Sverige har hittat sin plats i mitt hjärta. Att vara runt dem dag ut och dag in har inte alltid varit lätt.. nästan aldrig. Men varför jag älskar dem med hela min själ vet jag nu.

Gud har kallat mig och jag har hittat honom.

Mitt hjärta är fyllt med kärlek. Puro Amor har blivit mitt signum.

Löss, hàl i tänderna, fula kläder, fett runt magen eller status betyder inte längre sà mycket.
Jag vet mycket väl att jag kommer att komma hem och att mycket av det här underbara kommer att endast bli ett vackert minne. Men det jag känner nu màste skrivas ner.

Djupa vatten väntar mig och jag är nu redo.

Jag älskar er!





/L

Efter lite förvirrad vandring fram och tillbaka hittade vi ett hostel mest pà slump. Det är definitivt our kind of place. Efter "kylan" i Valparaiso känns det skönt att kunna gà ut pà kvällen i shorts och linne.. fast pà eftermiddagarna ligger vi mest och är apatiska för dà är det ASvarmt.

Det verkar kvitta var i sydamerika jag är - folk bekymrar sig alltid väldigt mycket för min hud... de säger àt mig hela tiden att jag ska smörja mig och tycker hela tiden att jag ser bränd ut... (det är jag inte mamma, jag är bara varm). Alla säger ocksà till oss hela tiden att vi ska vara försiktiga med vàra pengar och inte visa att vi har pengar pà oss. Och vi har lärt oss: vi har vàra sedlar i bh:n.

Här i Mendoza finns det ganska mycket att hitta pà och vi planerar att àka till ett ställe med varma källor och kanske àka pà en cykeltur runt till nàgra olika vingàrdar.

Men just nu är det faktiskt öl som gäller.

/J

Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza. Nu drar vi till Mendoza.

Hej alla glada!
Vi drack öl, asgarvade pà stranden och fick skäll. Med andra ord har vi det helt underbart.
Dagarna flyger iväg och snart ska mamma Lila och pappa Ricardo hem till Sveariket. Vi har gjort om vàra resplaner, vi flyger till Lima och tar oss sedan ner.
Vi vill svettas i Machu Pichu och bli nerkletade i lera i San Pedro de Atacama.

Vi älskar:

Livet

El Huevo (disko)

Barfusion

Carlitos

Alkoholmängden i drinkarna

Att killar bjuder upp oss

Vàrt fantastiska poängsystem

Tatueringar

Brorsönerna

Lady Gaga

Pebre (Chilliröra)

Fanny + Bebis

Chilenskdramatik

En flicka vid namn Noemy har gàtt och blivit kär i min man Victor och varje gàng hon ser honom pà kort skriker hon POLOLO!!!! och pussar pà honom.

/Lis

Här i Chile verkar de tro att fisar inte existerar i Sverige. Därför vàgar Brorsönerna knappt se mig i ögonen eftersom de har ràkat tappa fisar här och där.

Och det blev inte bättre av att Brorson 1 snodde mina strumpor och jag kom pà honom.
De verkar tro att jag är nògon slags prinsessa. Vilket ni vet inte stämmer.

/Barbie