Jag har visst ärvt en liten släng hypokondri från min mamma och det hjälper inte att Lis hela tiden säger "köp det, det är bra att ha, man vill ju inte spruta upp nått chilensk skit i näsan som man inte vet vad är.."
Men egentligen så är det bara för att Lilla Lis har gett mig ansvaret för medicinavdelningen. Därför triggar hon min hypokondrisida så att jag tar med mig tillräckligt till henne också...

Hon åker snart, det lilla livet. Igår drack vi chilensk vin med ett gäng mer eller mindre otippade personer och det börjar verkligen kännas att DET NÄRMAR SIG. När Lis åker på måndag kommer jag sitta här hemma och vara en väldigt rädd och nervös och hemmakär liten Josse, men det går över så snart jag satt mig på flyget en vecka senare.
 
Förresten så fyller jag 20 på tisdag.



/J